Hellskotta, jäklar, nedrans, järnspikar.. ni kan fortsättningen. Klassas de som svärord? Jag menar det har ju inget nedvärderande syfte, eller det kanske inte är nödvändigt för att vara svärord. 

Varför säger man svär förresten? Jag svär på att det inte var jag. Jag svär vid Gud. Konstigt. Jag menar, det låter ju superkonstigt. Det är väldigt motsägelsefullt. "För fan Gud, jag har inte gjort det! Du måste ju tro mig för i helvete." Så skulle inte jag vilja säga till Gud. 

Och varför skriver man Gud med stora bokstäver? Jag menar det är ju inte så att han bryr sig om vad människorna sitter och skriver. Eller tror man att Gud verkligen skulle bry sig om hur folk sitter och skriver om honom?

Jag kom på en sak. Det är ju ganska osnällt av mig att sitta på kören och sjunga julpsalmer som "In dulci jubilo" inte bara för att jag sjunger dåligt utan också för att då börjar ju gud tro att jag kanske sjunger till honom och att jag tror på honom. Också gör jag ju inte det. Jag menar hur ska han tolka det? Då sitter han där på sitt moln med sina arvingar och får höra en massa om att jag inte tror på honom sen helt plötsligt börjar jag sjunga prisa herren och en massa sånt. Då ger ju jag honom falska förhoppningar. Stackaren. Vilken tur att jag inte tror att han finns då.

Jag vet att det inte hette arvingar.. Jag kommer bara inte på vad det var de hette! Arvingar, änglar, kompisar.. Men alltså Petrus och dom, Jesus polare och han förrädaren. Vad heter dom?