Jag har ändå rätt bra självkänsla. Fast inte alls ibland.

Bra självdistans kanske man kan säga. Eller för mycket självdistans, och halvkass självkänsla. Men jag har ju inte dålig självkänsla, så det vart ju fel. Det beror ju väldigt mycket på olika situationer.

Till exempel så har jag ju väldigt bra självkänsla när det gäller sport, jag menar jag är ju faktiskt bäst! Om man räknar bakifrån.

Sämst med andra ord. Det är så tråkigt bara, då säger jag hellre att jag är bäst. Jag menar, jag skulle ju lätt komma tvåa om det bara var två som tävlade. Jag skulle definitivt vinna mot mig själv... tror jag. 

Det jag ville komma fram till från början var i alla fall att det som verkar som dåligt självkänsla kanske inte är det. Utan bara bra självdistans. Eller så har jag så himla bra självkänsla att jag utan problem kan trycka ner mig själv i smutsen utan att bry mig om det. 

Det lät inte bra.

Det jag vill mena på är i alla fall att jag kanske mår bättre än vad man tror samtidigt som jag mår mycket sämre än jag själv och alla andra tror. Eller alltså, jag vet inte.

Fan vad svårt allt blidde.