Jag funderar mellan dom här två... alltså dom kostar ju runt 17 000 - 19 000 kr bara! 

Alltså fatta det priset för en bil liksom! Köper jag någon av de här så kommer jag ju dessutom gå omkring och lukta bensin hela dagarna och hur bra är inte det? Fast jag vet inte riktigt, det känns nästan som att de här bilarna är lite väl skrotiga? Å andra sidan så sa ju pappa att det inte var några problem och att det är på tiden att jag lär mig att meka... 

Jag undrar om jag ska ta den översta, den nedre ser ju ut att vara en volvo.. eller i alla fall någon som liknar en volvo. Det vill man ju inte ha. 

Annars så hade jag tänkt mig något lite mer helt, för lite mindre pengar. Jag har faktiskt hittat en nästan hel i stockholm för bara 10 000. Ganska bra alltså. 

När man sitter och tok-kladdar med en stiftpenna i limburken, så vet man att man borde köpa nytt lim istället för att envisas med att ta allt in i minsta lilla hörn av den dumma burken. När man dessutom får lim på bordet, fingrarna, i fotoalbumet och på fel sida bilderna... då vet man att man är trött och behöver nytt lim. 

Det har jag lärt mig idag i alla fall. Fast jag lyckades faktiskt att inte kladda ner boken sådär supermycket. Tur det. 

Jag håller på att kolla på bilar. Det är roligt och nu låter jag som en motorintresserad sporttjej, det är jag inte. Man skulle kunna tro det... Vissa saker är intressanta men just nu är det mest att det skulle vara bra att ha en egen bil. 

Vad roligt att jag sitter och funderar på att gasa ner naturen ännu mer, när jag för fem minuter sen bestämde mig för att från och med nu nästan bara köpa fairtrade. Både kläder, mat och grejer. Kanske inte bara men så mycket jag kan i alla fall. Vi har ju som inte så himla många affärer med så stort utbud här i lilla fjutt övik som lika gärna hade kunnat heta dövik.. hade funkat precis lika bra. Fast kommunen försöker ju få hit fler människor. Hur det går har jag ingen aning om, vilka vill bo här liksom? De vill i alla fall komma upp i 60 000 folk, så mycket vet jag. 

Hejdå! 

"Om vi har frysta hallon, vill du ha det då?" 

Så nu sitter jag här med en skål frysta hallon och ett glas vatten... Hahah min mamma är lite knepig. 

Visst var det där intressant att veta? Det tycker jag i alla fall, spännande och lärorikt. 

Eller..? 

Hmm... Jag vet inte riktigt, det har ju knappt hänt någonting på två år. Jag menar håret tillexempel. Jag har ju aldrig färgat eller klippt det kort, inte alls, nej nej verkligen inte... Annars ligger nog min vishet kvar på ungefär samma nivå som förut. Fast nu vet jag ju faktiskt precis hur töntig jag är, och även att alla andra också vet det. Så lite smartare kanske jag har blivit, om man tänker efter.

Och ja nu har ni ännu en bild från Portugal.. och inte nog med det, ni har också en bild från huset i kroksta. Amazing...

Men alltså tänk att jag hade den där färgen, ganska konstigt.

Något annat som är konstigt är att när jag var 4 år så flyttade vi in i en lägenhet på Yrkesvägen 8b.. och gissa vem som flyttade ut från den lägenheten då (alltså vem som bodde där innan mig. Om man inte fattade).

Grejen är att jag inte vet vilka bilder jag ska lägga ut... Och den andra grejen är att jag verkar ha ungefär 0 minne (av någon anledning..) vilket gör att datorn inte klara av att ha för många program öppna på en gång. Alltså om jag ska lägga upp bilder på bloggen måste jag välja på att ta bort musiken eller Ricardo på msn (eller tjaa internet) och då väljer jag helt enkelt att ladda upp bilder någon annan gång. Så enkelt är det. 

Jag förstår att ni blir ledsna.

Hahah för det är ju ändå hela två stycken som läser den här bloggen så att. 

Jag förstår inte. 

Jag fattar verkligen ingenting. Jag har läst http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=291 minst två gånger nu, och sen ska vi skriva ett referat?! Jag förstår ju inte ens texten! Hur ska jag då kunna skriva ett referat på det? Och varför? Jag menar hade det varit det enda man behöver göra så hade det ju varit ganska okej, men nu är det ju bara en del av hela uppgiften. Jag blir så ledsen, jag är ju nästan klar!

Tyck synd om mig! 

Nä okej jag skojjade, det är inte ett dugg synd om mig. Tänk på de stackars barnen i afrika. 

Jag har massor med bilder att visa.. men de flesta är på Ricardo och jag vet inte hur mycket jag får hänga ut honom och hans släkt. Jag har egentligen ganska mycket att berätta, jag har två filmtips och jag har en hel del att klaga på.

Men jag orkar inte.

Jag vet att alla 200 läsare inte kommer att klara sig på det här och att alla bara Måste få veta allt spännande som har hänt mig och alltihop....

Eller?

Ena stunden gråter jag och i andra håller jag på att somna i soffan sen är jag plötsligt på strålande humör... Va fan.

Tiden går för sakta, jag har fortfarande bara varit hemma i tre dagar.. Om det bara skulle vilja gå fort tills skolavslutningen så skulle jag vara riktigt nöjd. Och om det blir så att jag får fara till Portugal igen i sommar.